Tio svenska lektioner

Back

Substantiv

Substantiv är ord som betecknar varelser (personer, djur); konkreta föremål (bord, penna); fenomen (liv, vänlighet, shopping). I svenskan finns det två genus för substantiv och substantivet böjs i numerus, species och kasus.

Genus

  • Utrum = en-substantiv
    Exempel: en tomat, en lök

  • Neutrum = ett-substantiv
    Exempel: ett äpple, ett päron

Genus är inte knutet till betydelse i svenskan utan det är en grammatisk egenskap. När man lär sig ett substantiv måste man därför även lära sig vilket genus substantivet har, det vill säga om substantivet är en-substantiv eller ett-substantiv.

Numerus

Det svenska språket har två numerus: singular (ental) och plural (flertal). Substantiv i singular har ingen numerusändelse och de brukar föregås av de indefinita artiklarna en och ett. Substantiv i plural får däremot fem olika numerusändelser som fogas direkt till stammen. Man brukar också säga att det finns fem olika sätt att bilda plural i svenskan och man kallar dessa fem olika sätt för de fem deklinationerna.

Deklinationer Singular obestämd form Plural obestämd form
Pluraländelse -or en flaska många flaskor
Pluraländelse -ar en glass många glassar
Pluraländelse -er en apelsin många apelsiner
Pluraländelse -n ett äpple många äpplen
Ingen pluraländelse ett päron många päron

Vilken deklination substantivet hör till kan för de flesta substantiv förutsägas utifrån substantivets genus och struktur (Se substantivet i obestämd form singular!).

  • Den första deklinationen innehåller (med få undantag) bara en-substantiv som slutar på -a. Till exempel: en flaska, flaskor; en persika, persikor.

  • Den andra deklinationen innehåller bara en-substantiv. En grupp utgörs av substantiv som slutar på konsonant. Till exempel: en glass, glassar; en smörgås, smörgåsar. En annan grupp utgörs av substantiv som slutar på annan vokal än -a. Till exempel: en bro, broar; en by, byar. Till andra deklinationen hör också många tvåstaviga substantiv som slutar på obetonat -e. Till exempel: en påse, påsar; en jordgubbe, jordgubbar.

  • Den tredje deklinationen innehåller för det mesta en-substantiv. Dessa substantiv är i många fall flerstaviga och har betoning på annan stavelse än den fösta. Till exempel: en apelsin, apelsiner; en möjlighet, möjligheter. Många substantiv som hör till deklination tre är substantiv som svenska språket har lånat från andra språk. Till exempel: en tomat, tomater; en sallad, sallader. Till deklination tre hör också de flesta substantiv med omljud i plural. Till exempel: en bok, böcker; ett land, länder.

  • Den fjärde deklinationen innehåller (med få undantag) bara ett-substantiv som slutar på vokal. Till exempel: ett äpple, äpplen; ett kvitto, kvitton.

  • Den femte deklinationen utgörs för det mesta av ett-substantiv som slutar på konsonant. Till exempel: ett päron, päron; ett bröd, bröd. Till deklination fem hör också en-substantiv som slutar på -are, -er, -ande/-ende. Till exempel: en lärare, lärare; en tekniker, tekniker; en ordförande, ordförande. Hit hör också ett antal en-substantiv som får omljud i plural. Till exempel: man, män; bror, bröder.

    Species (obestämd och bestämd form)

    I svenskan har substantiv i obestämd form ingen bestämd ändelse. Bestämd form bildas däremot genom tillägg av vissa bestämda ändelser. Dessa ändelser används enligt följande regler: En-substantiv (utrum) får ändelsen -en i singular bestämd form om substantivet slutar på konsonant och -n om substantivet slutar på vokal i obestämd form singular: en glass, glassen; en apelsin, apelsinen. Ett-substantiv (neutrum) får ändelsen -et i bestämd form singular om substantivet slutar på konsonant och -t om substantivet slutar på vokal i obestämd form singular: ett päron, päronet; ett äpple, äpplet. I plural bestämd form får substantiven ändelsen -na. Undantag är fjärde deklinationen där ändelsen är -a, och en-substantiv i femte deklinationen där ändelsen är -en. Dessa ändelser läggs till efter substantivets pluraländelse. Undantag är deklination fem som saknar ändelse i plural obestämd form. En schematisk översikt över substantiv i plural och singular både i obestämd och bestämd form presenteras här nedan.

    • Deklinationer Singular Plural
    Obestämd form Bestämd form Obestämd form Bestämd form
    1 en flaska flaskan flaskor flaskorna
    2 en glass
    en bro
    en jordgubbe    		 glassen
    bron
    jordgubben    		 glassar
    broar
    jordgubbar    		 glassarna
    broarna
    jordgubbarna
    3 en apelsin
    en tomat
    en bok    		 apelsinen
    tomaten
    boken    		 apelsiner
    tomater
    böcker    		 apelsinerna
    tomaterna
    böckerna
    4 ett äpple äpplet äpplen äpplena
    5 ett päron
    en lärare    		 päronet
    läraren    		 päron
    lärare    		 päronen
    lärarna

    När använder man obestämd form av substantiv?

    • Substantivet representerar något nytt i sammanhanget.
      Jag åt en ostsmörgås i morse.

    • Substantivet står efter indefinita pronomen.
      Exempel på sådana pronomen är någon, ingen, många, få.
      Jag har inget bröd hemma.

    • Substantivet står efter interrogativa pronomen som vilken, vilket och vilka. Vilken glass är din?

    • Substantivet står efter possessiva pronomen, reflexiva possessiva pronomen och substantiv i genitiv.
      Mitt kök är stort.
      Eva gillar sitt jobb.
      Mammas sylt är alltid bäst.

    • I verbfraser när man inte tänker på något specifikt.
      Jag bakar bröd varje dag.
      Jag går på restaurang en gång i veckan.

    När använder man substantiv i bestämd form?

    • Substantivet representerar något känt i sammanhanget.
      Jag köpte en ostsmörgås och en kanelbulle i dag. Ostsmörgåsen kostade 60 kronor och kanelbullen 15 kronor.
      Ställ in smöret i kylskåpet.

    • När något är självklart i sammanhanget.
      Vi köpte en ny lägenhet. Köket är stort och modernt, men badrummet är litet och behöver renoveras.

    • Efter demonstrativa pronomen. Exempel på sådana pronomen är den, det, de, den/det här, den/det där, de här, de där.
      Jag vill ha den där flaskan. De där äpplena är goda.

    • I verbfraser när man inte syftar på något specifikt utan bara på funktionen.
      Jag studerar på universitetet. Det är min första termin.


    Kasus

    I svenska finns det två kasus:

    • Nominativ (grundform)
    • Genitiv (ägande form)
    • Substantiv i nominativ får ingen ändelse medan substantiv i genitiv får ändelsen -s. Denna ändelse läggs till efter substantivets andra böjningsändelser: students, studentens, studenters, studenternas.

    Nominativ

    Genitiv
    Läraren förklarade tydligt. Lärarens förklaringar var tydliga.


    Födelsedagsfest

    Här följer en text om en födelsedagsfest.

    Erik är student och bor på en studentkorridor tillsammans med tre andra studenter – Peter, Lisa och Martin. Idag är det en speciell dag för honom – han fyller år. Hans korridorvänner har länge planerat att överraska honom med en födelsedagsfest och de har gjort allt för att skapa en glad stämning och en lyckad middag. Nu håller de på att göra de sista förberedelserna inför festen.

    Martin: Det är bråttom nu – Erik kommer om en timme. Är maten klar?
    Peter: Ja, vi jobbar på det. Laxen, potatisen och sparrisen är klara, men inte romsåsen. Den ska jag fixa nu. Hur går det med förrätten, Lisa?
    Lisa: Räkcocktailen är klar och redo att serveras, men jag har ställt den i kylen tills det blir dags att sätta oss till bords. Har du dukat klart, Martin?
    Martin: Ja, det har jag gjort. Ni kan kolla. Tallrikarna, glasen, besticken, servetterna, blommorna och ljusen är på plats. Det som saknas är vinet. Det behöver kylas ner lite grann så jag väntar med att ställa det på bordet tills Erik kommer.
    Lisa: Toppen! Har vi glömt något?
    Martin: Nej, det tror jag inte. Tårtan har vi dekorerat. Presenten har vi slagit in och den roliga texten på grattiskortet har vi redan skrivit. Nu sätter jag på Eriks favoritlåtar och sedan är vi nästan klara. Det är bara romsåsen kvar, eller hur Peter?
    Peter: Romsåsen är också färdig så nu är allt fixat.

    Erik har pluggat några timmar på biblioteket och nu är han på väg hemåt. Solen skiner, fåglarna kvittrar och blommorna har slagit ut. Det är en härlig dag. Han kollar sin mobiltelefon och ser att det är många som har skickat sms och gratulerat honom. Fantastiskt, tycker Erik! Glad skyndar han sig hemåt utan att ha en aning om att hans vänner skulle göra hans dag oförglömlig. Snart är han hemma. Han öppnar halldörren och då smälls det en konfettikanon och där står Lisa, Martin och Peter. Erik blir så överraskad och glad på en gång. Sedan kramas de och går mot köket.

    Martin: Nu äter vi!
    Lisa: Erik, vi vet att du tycker om fisk och skaldjur. Så vi har lagat en festlig räkcocktail till förrätt och lax med potatis till huvudrätt. Till maten dricker vi vitt vin.
    Erik: Wow! Fantastiskt! Helt otroligt!
    Peter: Vi startar med vinet och skålar först.
    Alla: Skål!
    Erik: Det är så roligt att fira min dag med er.
    Lisa, Martin och Peter: Och vi är så glada att du är här med oss idag.
    Martin: Nu sjunger vi!
    En härlig fest har nu börjat och Erik strålar av glädje.


    Questions